Idag är det måndag vilket innebär att den där på bilden kommer hem igen efter en veckas jobb! Har tröstat mig med Edward i veckan då Emil varit borta, men att ha honom hemma på riktigt är ju ändå snäppet bättre än att försöka visualisera fram något slags förhållande med en vampyr. Veckan har känts extra lång denna gången och det beror nog på att jag saknat den utmärkta assistansen Emil brukar stå för när jag är sjuk; göra oboy, göra kaffe, klappa mig på huvudet, linda in mig i täcket och behandla mig som om jag är handikappad. I vanliga fall klarar jag mig rätt bra utan "ledsagarservice" men visst fan är det gött med lite daltande ibland när man mår röv! :P

För övrigt tror jag att jag lyckats döda förkylningen och idag mår jag fint, bara snoret och halsontet som ska bort också! I går hade jag nog faktiskt feber för första gången på jag vet inte hur många år. Kombinerat med noll sömn, bil på nattjobbet som inte startade, envis chef som trodde att bilen inte startade bara för att jag är kass på att starta bilar (45 minuters väntan HELT i onödan, jag SA ju att den var död!) och mensvärken från hell gjorde mig visst så tlött att jag började gråta när jag välte omkull ett glas så det gick sönder på golvet. Jag funderade helt ärligt på att lära Isa och Jonas något kommando för "gå inte i närheten av glaset på golvet" bara för att slippa släpa fram dammsugaren. Men så oansvarig kan man ju inte vara, häpp.

Nu ska jag och mitt svartvita hjärta hälsa på Gun&Gudrun en stund innan jag åker och hämtar min man på båten. Kanske jag idag kan få ett mail om mina studier också, vem vet? Jaggillarinteattvänta.