Hej åldersnoja.

Hur länge har vi varit kamrater nu? 7 år ungefär - riktigt intensivt har det varit i 5 år.



Tror att det kommer ifrån hästtiden - när man fyllde 19 var det slut på tävlandet i ungdomsklass, vilket i princip måste innebära att livet är slut. 19 alltså. Fast jag fick ångest redan när jag fyllde 17. 16 var mer lagom. Känner inte alls för att vara "vuxen" med struktur, planeringar och organiserade middagar med tillhörande veckohandling. Rörigt passar mig bättre.

24 år idag alltså - och förmiddagen har spenderats dels hos Cia med flaskmatning av lamm vilket ju är härligt och sedan har jag och Isa jobbat på uppe hos Gun - duktiga lilla hund! Isa fick med sig ett älgben från Cia och ligger ute på gräsmattan nu, tuggar, ålar sig, vältrar sig och bara myser med sitt ben och sin jättelånga tunga.

I tisdags var första tillfället på vallningskursen, och det var jätteroligt! Isa gjorde mig alldeles lycklig i vanlig ordning och det var kul att se hennes syskon igen!

Lydnadsträning to do idag - och sedan ska jag bli utbjuden. Egentligen borde jag lämna in min uppsats också och kanske tvätta, men jag vet inte om jag vill det. Emil jobbar förövrigt - och omogen som jag är tycker jag att det är dumt att jobba på sin sambos födelsedag, trots att jag kanske helst inte direkt firar den. Det är mer en principsak det där, hmpf.

Bra dag.

Jag gillar verkligen att plugga! Idag har vi hunnit promenera, träna uppletande, bada, träna lydnad, träna mer lydnad och dagen är inte slut än. Grejt! Jag har faktiskt till och med hunnit med lite plugg, det är inte dåligt.

Var på privatträning i fredags med Isa och har fått ny lydnadsmotivation, det är bra med någon som ser vad man släpper igenom trots att man inte är nöjd med det egentligen. Höhö. Isa själv hade en riktig motivationsdipp i onsdags när vi tränade med Karin och Co - vet inte vad det var med henne - hon fixade väl egentligen bara inkallning och hopp över hinder hyfsat smärtfritt, resten var katastrof och hon mindes inte ens vad man brukar ha en apportbock till. Shit happens! Hon låg på platsliggningen också förresten, väldigt lik Yoda, i vanlig ordning. Trodde det var löp - men nu verkar det borta igen och inte ens drägg-Björn reagerar på henne och han har ju näsa för flickor, milt sagt.

Imorgon börjar nya vallningskursen! I fredags hade vi ett litet krismöte uppe hos Gun, apropå får. Linnéa ringde och tyckte att ena sidan av Guns juver var väldigt mycket större än andra sidan. (Eller är det "ena juvret är mycket större än det andra"?). Gun är inte hysteriskt samarbetsvillig, så Linnéa visste inte alls vad som kunde orsakat denna svullnad och vi tyckte såklart synd om Gun. Vi samlade ihop ett litet veterinärkit innehållande handdukar, bomullspaddar, jodopax och koksalt. In med Gun i fållan och fånga rätt styck Gun. Gun hade visserligen ett större juver men det var mjukt, inte ömt, inte varmt och ingenting konstigt alls. Konsulterade expert-Cia som brast ut i skratt när jag frågade om jag skulle ringa distriktsveterinären och förklarade att den svullne är den Gun som fått lamm och då får dom ofta olika storlekar på juvren. Jahaja. Vi har bara inte kikat läget med Guns juver eftersom att de varit väldigt väl-ullade under tiden vi haft dom. Släppte lös Gun och åkte hem igen, tacksam över att inte behöva dra ut veterinären en fredag kväll.


Detta året kan Isa tänka sig att blöta ner sig, iallafall, men kastar sig ner i vattnet och får panik i ögonen när hon inte bottnar längre. "Ta det försiktigt" provade jag med - men vi var inte alls på samma våglängd där.


Slut.

Sons of anarchy är slut. Eller, serien tog slut för många dagar sen, men sedan såg jag om den med Emil. Lika bra det.

Förra veckan klipptes fåren, det var nog rätt skönt för dom för dom leker en del nuförtiden så att säga - den där ullen kan inte vara att leka med när det är varmt! En Gun ser ut lite i håret som den där Fanta-frisyren på TV för några år sen - hon hade så mycket fårfett i sin fårull så att det blev svårt för Herr fårklippare att få bort allt utan att göra henne illa. Och det vill vi ju inte.
I lördags kväll roade vi oss med att klippa klövarna på Gun, i ösregn. Det var också roligt, men på ett annat sätt än vanliga lördagsnöjen så att säga. Eh. När vi var klara luktade jag får, Linnéa luktade får, min BIL luktar får, kläderna luktade får som jag sedan la i tvättkorgen, korkat nog = tvättkorgen luktar får trots att jag tömt den, och hunden luktar får, fårfett, fårull, fårkiss och fårbajs eftersom att hon är barnslig nog att åla sig i lite ull som låg kvar på marken.

Blött får sätter sig kan jag konstatera.


Start
Lina
Isa