Emil har varit hemma (!). Han åkte till båten förra tisdagen, kom hem i tisdags igen. Åkte i torsdags och kommer hem på söndag. Sedan åker han igen redan på måndagen och blir borta en vecka. Efter det får jag i alla fall ha honom ifred i en hel vecka! Jag har funderat lite på en till sambo, som liksom kan rycka in som vikarie när Emil bara jobbar. Han var inte riktigt med på idén dock, weird.

Jag och Isa lägger en hel del energi på uppletande, apportering, slalom, utgångspositioner och slalom just nu. Dunungen har äntligen förstått att man inte kan ha allt själv och kommer in till sidan och lämnar apporten. Duktig!

I övrigt badar vi en del, häromdagen simmade Isa långt ut i sjön flera gånger, med Björn, Emil och mig som draghjälp. Lite stressigt först, men hon fick till en schysst vända där hon hämtade en boll långt ut och faktiskt verkade vara ganska nöjd med situationen.

Idag har vi varit hos uppfödar-Josefine och härjat runt fåren, jag dog typ av värmeslag och Isa drack mycket vatten, men skötte sig fint och fick beröm! Min kompis Bea var med också; hon har ett sötnöt till jycke på 2½ år som genast fattade tjusningen med får!

Tränat lite, men väntar på ett något trevligare väder. Ikväll väntar promenad och mer träning; nu jäser vi bara. Isa kikar på sin nya granne, själv planerar jag att lägga mig under björken med en bok.

Därför roade vi oss med korta pass istället; lägganden, apportering, ingångar, början till rutan.

Sedan är det ju så att variation är kul; därför satte jag upp två pinnar och Isa har alltså fått Lektion 1 i slalom, hur kul som helst tyckte hon och sprang runt med sin långa tunga.

Ett bad har vi också hunnit med, det var inte alls så dumt tyckte jag personligen och låg i och guppade en bra stund. Isa är ju snäppet mesigare och simmar bara ut i nödfall, annars håller hon sig gärna precis vid kanten.

Nu tänkte jag göra Isa glad och träna lite mer, sedan väntar jobb inatt och imorgon hoppas jag att det är svalare.

Isa var hurtig trots vädret - med en ägare som mig är hon ju inte direkt van vid att träna mitt när det är som varmast, men hon höll ut och vi roade oss med att träna typ apportering, integåförlångtfram = ingenslappförare, platsliggning, kvarsittande och läggande som var ytterst stela idag. Jag själv däremot var rätt varm och det nyklippta gräset på planen fastnade otäckt på mina ben i svetten som med största säkerhet låg som ett fint lager över benen, nästan som kåda, fast mina ben är inga träd. Mer stockar. Eller bara vita. Nåja.

Hon fick göra ett par beginner-budföringar mellan mig och Karin också, skitkul tyckte Isa! Eller, det var skitkul att springa till Karin iallafall, hmpf! Hon bara äääälskar Karin. Karins Kata är tänd på Isa vilket den lilla svartvita verkade tycka var rätt fräckt; bekräftelsebehov kanske? Unga flickor...

Alice ville inte heller idag idka samkväm med Isa och skällde på mig när jag frågade om hon inte skulle leka lite med de andra djuren. NÄ! Carmen är bara rar mest och var inte riktigt delaktig i Kata och Isas älskog.

När Karin tränade sina djur snurrade jag mest runt; tog halvkassa kort, placerade ut vittringspinnar och var mystisk störning för Carmen.

På vägen hem stannade jag hos ena grannen som är jägare och fick med mig både blod och massor av klövar som jag planerar att roa den nyrakade new foundlandshunden med. Dessutom fick Isa paket; Flera påsar med kokt älglever som hon kan ha som lyxigt träningsgodis! Snälla grannar är inte dumt!

Apropå grannar fick Isa en till rolig överraskning när hon kom hem; den andra grannen precis bredvid oss har skaffat en liten Spansk vattenbäbis som anlände idag; Isa välkomnade snällt sin nya granne Wilma och Wilma såg mycket förvirrad ut; Liten, krullig, korvformad och något borttappad. Sött.

Isa har legat vid staketet sedan vi kom hem ungefär; ivrigt viftandes med både svans och öron. Jag vet inte om det verkligen är Wilma hon vill åt; hon är nog snarare lite orolig att det där tvåbenta paret ska överge henne nu och sluta med sina dagliga göllstunder med henne! ;)

Nu har hon iallafall somnat inne i sängen; liite trött borde hon faktiskt vara!

Isas favoritmoment i lydnaden.

Idag har det regnat vilket har inneburit en något slokörad Isa och en mycket happy Lina.

Eftermiddagen har ägnats åt långpromenerande och ett rejält pass med uppletande, det artar sig minsann!

Igår kväll var vi på hundklubben och skulle tränat med Malin och Melker, men slöheten hade drabbat Malin så hon åkte hem istället medan jag tränade lydnad. Vi jobbade på med linförigheten, att inte hoppa innan kommando, inkallningar och ställande under gång. Isa minglade lite och lekte dessutom en stund med den krullige spanska vattenhunden Uffe som numer är helrakad och pytteliten! Eva roade sig med att försöka lära Isa att viska och sedan åkte vi nöjda och glada hem och tog en kvällspromenad. Eller vafan, Isa är aldrig glad när hon ska åka hem ifrån hundklubben.

Halvkass bild på Isa och en av de två favoriterna vid namn Timmy.

Isa är inte hysteriskt glad i vatten, men att det är skönt att svalka sig när det är värsta varmt verkar hon ha förstått, för hon blev helt loss när vi väl kom till en bäck med vatten och rusade runt som värsta vildsvinet i bäcken.

Det såg ut som om hon inte sett vatten på flera dygn, trots att jag gett henne vatten innan. Det där vattnet är ju jag i betydligt större behov av än Isa, men som den ansvarsfulla hundägare jag är delar jag snällt med mig av mitt vatten och ler sött varje gång jag erbjuder Isa en skvätt trots att jag vet att jag kommer att få hälla ut dem där dyrbara dropparna iallafall.

Nu har jag precis haft besök av Timmööö. Vi har druckit kaffe och han har röjt gärnet med Isa som inte alls tyckte att promenaden var jobbig. Otacksamma kräk!

Eftermiddagen och kvällen får ägnas åt träning och sådana trista saker som typ disk och tvätt; Emil är på båten och blir borta tills på tisdag.

Jag har (som sagt) tränat uppletande med dockan idag; hon har ett jättebehov av stöd ifrån mig där, vilket jag inte alls känner igen varken ifrån vardagen eller ifrån andra grenar. Just nu ligger fokus på att få henne UT ifrån mig, och att få henne att jobba självständigt utan att kika efter vad jag kan tänkas ha för tankar om saken. Hon gör framsteg, helt klart, och dagens uppletande är lätt hennes bästa hittils, hon gick ut bra långt, tittade bara på mig någon gång men slutade snabbt när hon insåg att jag inte tänkte curla henne och hittade sedan sina prylar.

Imorgon ska vi träffa Malin och Melker för lydnadsträning, tror jag, och om allt går som planerat har vi träningsdejt med Karin och hennes flickor på onsdag.

Isa, dryga 7 månader. 13½ kg skönhet!